får väl berätta lite om mig som jag va då och jobba fram till dagens datum.
ja det kommer va massor stavfel o andra fel. lär dig leva med det, för det gör jag...
till att börja med
jag är en sån person som står för va jag säger.
gillar jag inte personen så kommer den personen veta.
jag litar på folk 100% från början sen väljer man hur länge jag ska lita på en.
du får va hur fucked up du vill, jag dömer inte.
familj för mig är dom som står mig nära och betyder allt för mig. och där i ingår mina vänner
pratar jag mindre och mindre med folk jupp då e det nåt.. va det e, ja ta reda på det. men vet man att man inte kommer gilla svaret så fråga inte..
jag är en sån som tar hand om mina vänner, vill du va min vän så måste du förtjäna det. jag skämmer bort dom som förtjänar det, dom andra får bara sitta och titta på.
då är från jag är 18.
bodde i värnersborg i en liten 1a med min hund Trixi (R.I.P) tjejen bodde hemma hos sina päron.
jag va en ganska ensam kille. umgicks aldrig riktigt med nån, fanns folk som man va med då o då tills dom började svika en allt eftersom. började må seriöst dåligt i psyket. gick så långt att jag försökte ta mitt liv. och inte bara en gång utan 3 gånger. fanns 2 personer som aldrig svek, min underbara flickvän och barndomsvännen. dom stod vid min sida i vått och torrt. började gå hos en psykolog. det började bli bättre. blev en pappa för första gången underbara sonen. livet började gå framåt tyckte man, men tji fick jag. Blev diagnoserat paronoida drag och kraftiga ångest attacker.
började öka i vikten och mycket. blev pappa igen en fin prinsessa. vi flyttade ner till värnamo igen.
började må ok igen. men vikten fortsatte att öka, och självförtroendet sjönk i takt. man blev mer och mer mörk i sinnet. låste in sig. sen fick man ett jobb på ett sågverk. funkade bra ett tag. vi började få det bättre. men då från ingenstans råkade min tjej utför en olycka som ändrade livet. det va jobbigt att stå vid sidan av och se på. men ja det var ju jobbigare för henne då det var hon som va tvungen att handskas med det i både sinne och kroppsligt. men det gick sakta men fram. jag va tvungen att säga upp mig, då jag började må riktigt dåligt igen. kunde stå på jobbet och återuppleva hennes olycka om o om. det höll inte i längden. så jag sa upp mig utan några större planer på hur man skulle klara sig. det fick bli som det blev. jag låste in mig mer. började göra illa mig själv för att få ut känslorna allt jag kunde hitta fick bli ett redskap. allt från knivar till alc. dock gick jag aldrig på droger. nån jäkla självkontroll hade jag. jag va arbetslös i 5 år nästan. kommer till det sen.. kom upp i en vikt på 157kg. svullo vm. började fundera på alla lösningar. jag skämndes för jag drog ner min underbara familj i detta träsk av svartsjuka och dåligt mående. ville lämna dom ett tag.så dom kunde leva och må bra. men dom ville inte släppa taget om mig. den 18 april 2011 fick jag beviljad en gastic by pass. vilket ändrade hela mitt liv. i samma veva fick jag jobb. började känna hopp igen. men än e jag ostabil. men det blir bättre och bättre.väger nu 89kg en vikt tapp på ca 68kg. är super nöjd med det. dock har jag svårt med all överflöds hud. men jag börjar hitta mig själv mer och mer. börjar inse att jag e en väldigt öppen människa, inga problem att prata om känslor. men i samma veva är jag en blyg osäker kille men det blir bättre. har klippt banden till falska människor som sa fina ord som va skit om man tänkte efter. men har bara 2 ord till dessa. FUCK OFF! efter jag blev av med er så leker liver ännu mer jag o tjejen ska gifta oss och vi mår 10 gånger bättre nu. vi har hittat nya vänner som är underbara och fina. vi trivs bra med dom. samma humor, dom har lyckads öppna mig mer, dom har inte dömt mig för den jag var. dom välkomnar mig. jag uppskattar detta nåt makalöst mycket.
jag börjar inse att jag har mycket att ge och mer att leva för. ska försöka skriva hyfsat mycket. och dela me mig av mina med och motgångar.
jag älskar min familj nu o för evigt ni e mitt allt.
det börjar arta sig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar